Det finns ett mönster som upprepar sig när det gäller min morgonsmärta.  När jag somnar gott på kvällen så när jag går upp första gången för att gå på toa, eller dricka, någonstans mellan 04 och 07, så drabbas jag av helvetesmärtan.  Jag blir skjuten i pannan, ovanför ögonen.  Ena ögat. Pang! Andra ögat. Pang!

Sedan spricker min hjärna och skallen. Ibland kan jag nästan känna hur varmt blod strilar ner över nacken, kinden och pannan.  Jag trycker hårt med en kudde mot huvudet underifrån, och hårt med en kudde ovanför, för att liksom hålla ihop hjärnan.

Kommunikation mer än mumlanden är svårt. 

Att stå på två ben utan att svimma är mer eller mindre omöjligt.

Många gånger har jag ren dödsångest, och måste påminna mig själv, som ett mantra inombords "det är inte farligt, det är inte farligt".

Det här är alltså inte något jag väljer att uppleva om jag kan undvika det.

Och det finns ett sätt att undvika det.  Genom att inte sova.  Eller att sova så lite som möjligt. Ett par, tre timmar.  Sömnbristen ger ju naturligtvis andra nackdelar, men de känns hanterbara. 

Visst har jag huvudvärk, muskelvärk, trött.  Det sticker i kroppen, som elektriska stötar.  Men allt är hanterbart. 

Så den senaste tiden har jag valt att inte sova...eller sova så lite som möjligt. 

Jag har laddat hem en massa serier som jag tittar på på natten.  Och någonstans vid 05-tiden går jag och lägger mig.  Somnar.  Och går upp mellan 10-11.   Ställer klockan på 08, för att jag inte ska sova för många timmar i sträck. 

Men i längden kommer ju inte det här fungera.  Jag kan ju inte ha sömnbrist som smärtstillande. 

Eller kan jag det?

Med den här metoden, jag sover kanske 2 nätter i veckan, så behöver jag bara genomlida helvetet 2 ggr i veckan.  Men att inte sova, eller våga sova ens när man är trött, för att man är så rädd, och inte orkar genomlida helvetet....det funkar ju inte i längden.

Jag har tänkt ringa läkaren femtioelva gånger, men orkar inte ens det.  Vad kan de göra?

Imorgon börjar en period som inbillningsfrisk.  Jag ska åka till mina föräldrar som bor på västkusten. Själv bor jag på östkusten.  Jag kommer vara borta en vecka, och jag hoppas jag orkar göra allt som jag vill göra, som att gå på Gekås,  hälsa på farmor och morfar,  shoppa och ta det lugnt.

Så i slutet på nästa vecka är jag tillbaks på bloggen.

 

mariellejohnsson

10 augusti 2013 14:04

Kul att du kunde säga hej på min blogg! Då gör jag detsamma här. Och vad fint du har gjort!
Kram!

http://mariellejohnsson.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...