Den här veckan kan sammanfattas såhär:

Ca 50 timmars migrän. Inte i sträck, men så där sammanlagt, typ varje kväll och ofta varje morgon, en sisådär 5-10 timmar åt gången sedan i söndags.  De sista gångerna har det inte bara varit migrän utan feber samtidigt.  Ja eller feberkänslor.

Antalet sömntimmar spelar säkert sin lilla roll. Jag gick inte igenom det här när jag överdoserade sömntabletter, antingen sov jag och kände det inte, eller så sov jag och fick ingen migrän.  Nu när jag varit en duktig flicka och lämnat sömntablettshanteringen till sambon, så sover jag sämre och mindre än någonsin. 

23 timmars sömn kom jag upp i förra veckan under 7 dygn.  Den här veckan har jag kommit upp i lite mer, ca 25-26 timmar har jag sovit.  Jag fick lite mothugg att människan normalt sett inte alls sover 8 timmar i snitt som jag skrev i ett tidigare inlägg, utan att flertalet nog ligger på runt 6 timmar.  Nåja, om den normala människan sover ca 42 timmar i veckan så ligger jag ändå på en jävla massa timmar minus.

Jag känner att jag rent fysiskt blir mer och mer påverkad av sömnbristen. Inte nog med mer eller mindre daglig migrän, men jag får mer eller mindre låggradig feber, och känner mig SJUK!  Men hur sjuk jag än känner mig, hur trött jag än är, och hur ont jag än har....så blir jag inte sömnig!   Inte på det sättet att jag tillåts somna.

En del av mig vill bara ta fram den där tjuriga tjejen och stå på mig att jag vill ha 1,5 sömntablett. Jag tog en sömntablett igår och sov 7,5 timme.  Men det var ingen bra sömn, för jag vaknade ofta, och kändes inte som om jag hamnade i den där djupsömnen.  Hade jag tagit en tablett idag hade den inte hjälpt. Jag hade varit tvungen att öka dosen.  Frågan är om en tablett hjälper imorgon heller? 

På måndag har jag tid hos sömnlabb.  Men jag känner mig orolig för på kallelsen står det att jag ska träffa en sjuksköterska, förvisso en manlig, men dock en sjuksköterska.  Och jag hade gärna träffat en läkare, en läkare som kanske kunnat skriva ut något annat sömnmedel...att alternera med.  För jag tror vem som helst kan gå med på att 20-25 timmars sömn i veckan är aningens lite.  Och när jag själv går och blir sämre och sämre hela tiden så  jag kan känna...åt helvete med beroende faktorn!  Jag tror det är viktigare att sova, jag tar chansen att bli beroende. Jag får göra som jag alltid gör....avbrott.  Bara jag får sova en större del av tiden.  Jag kan vara vaken en vecka...bara jag vet att jag kan sova sedan.  Mer än kanske 2 dagar i veckan som är nu.  

Just nu skulle jag vilja sova en vecka.  Jag skulle vilja sova på natten och sova på dagen. Sluta uppleva migrän. Bara försvinna....droga mig bara jag får sova

 

sara

9 februari 2014 07:38

Jag såg det där med att normala människor sover lite mindre, och en genomsnittlig vuxen svensk sover ca 7 timmar i veckan och längre på helgen. Men du är ju sjuk och skulle inte behöva jämföras med medelsvensson. Så. Om du sover i snitt tre timmar per natt har du all rätt att gnälla!
Tänkte på det, vad händer om du tar ett sömnpiller när familjen går hemifrån på morgonen? Då är det ju lugnt i huset några timmar.

Kram!

http://www.medanlivetpagar.com

 

Min kamp i livet

10 februari 2014 00:56

Fy sjutton! Jag tycker så synd om dig.
Jag förstår vad du går igenom och ibland känns det som om jag stod i ett rum fullt med folk och vrålade rätt ut men lik förbaskat var det ingen som hörde!
Jag har tappat förtroendet för läkare, blir besviken hela tiden, får diagnoser som det inte finns en chans i världen att jag har.

Nog måste dom sätta ditt mående framför beroende risken!?
Hur ska du annars orka vara människa?

Ta hand om dig!
Jag skickar en styrkekram till dig,
Catarina

http://keckla.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...