leva-just-nu

Direktlänk till inlägg 31 mars 2014

Lättad!

Av ME Mamman - 31 mars 2014 22:28

Det finns inga ord som kan beskriva hur lättad jag är idag.  

 

Jag skulle träffa en ny läkare idag.  Mitt förra läkarmöte gick fullkomligt åt skogen.  Läkaren var så inne på att jag var deprimerad.  Jag kunde inte ha sådan sömnbrist utan att vara deprimerad.  Jag kunde inte vara så passiv utan att vara deprimerad.  Jag var inte deprimerad när jag kom dit,  men jag kom gråtandes hem.  Det enda hon ville skriva ut var antidepressiva.  "Min erfarenhet av cipralex är att de funkar väldigt bra"....sa hon.   " Min erfarenhet att cipralex att andra antidepressiva är att de inte fungerar annat än som påbyggnadsmedel!"  Man blir tjock med andra ord.   Jag vill inte ha antidepressivt, jag behöver sova!!!    Så lät det då.

Så kom jag till min helt underbara kurator, som traskade in i personalrummet och frågade ut läkarna "vem vågar ta Linda? Hon har kroniska sjukdomar, hon behöver kontinuerlig läkarkontakt som kan lyssna på henne och ta in ny information!"    En kvinnlig läkare räckte upp handen och sade ."......men jag kan inte om ME".   Kuratorn; "Det behövs inte, det kan du lära dig,  hon behöver någon som kan hjälpa henne med symptomlindrade läkemedel och någon som lyssnar och tar henne på allvar!"

Idag var det alltså dags.  Jag vart nervös.  Jag drömde att jag var hos läkaren och samtidigt var det en mamma med ett skrikande barn. Läkaren sprang omkring och bad om ursäkt, och jag kände mig mer och mer frustrerad tills jag...förvandlades till en vrålande varulv.  Då vaknade jag.

  Men min rädsla var obefogad.  Jag fick en kvinnlig läkare som lyssnade, respekterade, och var villig att ta in ny information.  Hon skrev ut de läkemedel jag bad om och inte ett ljud om att jag skulle vara missbrukare.

 

Det finns inga ord på hur lättad jag är nu.  Jag nästan flyger....ärligt!  Det bästa är att hon är fastanställd och ingen hyrläkare som man aldrig vet hur länge de stannar.  Nästa gång jag skall till läkaren, då träffar jag henne.  Och jag är så glad!   Det går inte att beskriva med ord, och  den tacksamhet jag känner mot min kurator går inte att beskriva den heller.  Är det oetiskt eller något att köpa en blomma och ge henne nästa gång jag träffar kuratorn?

 

Nu säger jag godnatt med lugn i hjärtat och avslutar med några av änglarna i mitt liv.

 

 

  Slutar med några bilder som innehåller den stora älsklingen Akiro som valp och vuxen.  



 

Min älskade Akrio som gjort med än han någonsin skulle föreställa sig.   Han är mitt allt!

 

             Ha en lika bra natt som jag planerar att ha.  Go natt!

 
ANNONS
 
Lisbeth Zäll

Lisbeth Zäll

1 april 2014 00:23

Så härligt! Ibland händer det bra saker, det gäller att ha orken och kraften att inte ge upp..
Hoppas det fortsätter lika bra i framtiden :)

http://www.bettans-place.blogspot.com

 
sara

sara

1 april 2014 08:13

Kan säga att jag satt (låg) lite på nålar tills jag såg att det gått bra! Det är så himla viktigt med vårdpersonal som vågar vara lite prestigelösa!
En blomma är väl jättebra, ta en som inte doftar ifall hon vill ha den på jobbet! Och eftersom du är så bra på att formulera dig så kan du ju sticka med ett brev också, det gör det hela personligare.
Kram!

http://www.medanlivetpagar.com

 
Cecilia summerar

Cecilia summerar

5 april 2014 13:38

Oj så jag gläds med dig! Grattis till att du fått möta just det alla borde få möta, en doktor som lyssnar in och läser på! Ledsamt att det inte är någon självklarhet!

http://cecilia.ekhemmanet.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av ME Mamman - 6 oktober 2016 15:25


Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Av ME Mamman - 29 augusti 2016 09:38


Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Av ME Mamman - 6 juli 2016 21:28

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Av ME Mamman - 29 juni 2016 20:39


Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Av ME Mamman - 29 juni 2016 13:27


Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...

Presentation


Jag är en kvinna med ME/cfs, fibromyalgi, adhd och fetma som försöker hitta verktyg att njuta av livet, trots att livet inte alltid är snällt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ leva-just-nu med Blogkeen
Följ leva-just-nu med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se