leva-just-nu

Direktlänk till inlägg 17 mars 2014

Ibland blir man glad

Av ME Mamman - 17 mars 2014 20:27

Jämfört med många andra så har jag haft ganska tur, redan innan ME;n träffade jag min husläkare, som blev den första läkare som lyssnade och verkligen ville hjälpa. Han remitterade mig hit och dit, och han såg mig i mitt allt sämre tillstånd men på alla prover som togs var alla inom normalintervallen.  När jag sedan fick min ME-diagnos, lyssnade han.  Som läkare måste det vara ganska jobbigt att ha patienter som man vet inte blir friska, som rent av har en ganska dålig prognos.  Jag har även fått träffa helt fantastiska arbetsterapeuter, och har fått en elskooter, som jag döpt till Damon. Så när jag pratar om Damon så menar jag alltså den, jag har inte träffat någon ny karl.  Jag har även fått arbetstol, duschpall och ett kedjetäcke. Arbetsterapeuterna är jättesnälla, och så är även min kurator.  Hon är helt fantastisk.  När min husläkare pensionerade sig, så var det som att rycka bort ett ben.  Det andra benet är min kurator.
När jag fick träffa min nya läkare, så var det som att få en käftsmäll.  Jag har skrivit om det här.


Och idag så var jag hos kuratorn och berättade om hur jag upplevt det.  Jag hade nämligen en tid bokad till henne nästa vecka, och jag har haft smått ångest inför det besöket.  Då berättar min kurator att den läkaren har slutat, och jag hade istället fått tid till en annan läkare....som också skulle sluta.  Hon ansåg ju, med all rätt, att som kronisk sjuk skall jag ha en stabil läkare, som har förmågan att lyssna och ta in ny kunskap. Men vårdcentralen har otroligt svårt att fastanställa läkare (vilket är deras ambition)  men läkarna tjänar så mycket bättre som hyr eller stafettläkare, därför stannar de sällan en längre tid.   Men hon blev så upprörd å mina vägnar, att hon mitt under besöket, gick till personalrummet där läkarna satt och fikade. Hon berättade om mig och min situation, om att jag har ME och behöver en läkare som ska stanna på vårdcentralen en längre tid, och som kan lyssna på mig med respekt.  Vem vågade ta det uppdraget?

Sedan kom hon tillbaka till mig och berättade att en nyanställd kvinnlig läkare var villig att försöka.  Hon visste inget om ME, men det hade kuratorn kontrat med att hon kan läsa på, och framför allt lyssna på vad jag har att berätta. 
Jag blev så glad att jag nästan började gråta.  Nu har jag inte träffat den här nya läkaren men hon verkade vara villig att lyssna och öppen.  Så nu har jag fått en hel timmas läkartid.  Behöver jag säga att jag älskar min kurator!! 


 


I övrigt så tror jag att det börjar bli en liten uppgång, med betoning på liten, men jag känner mig inte kroniskt influensasjuk hela tiden, och jag har inte heller lika mycket feber.  Jag är osäker på vad som gör uppgången men jag äter ju både LDN, MSM, och D-ribose, utöver högdos D-vitamin, B-vitamin och högdos magnesium.  Kan vara att våren är på G också, även om det var tillbakagång idag och snö (!!!!) ute.  Det är satans kallt, och när jag kom hem fick jag ligga 3 timmar under två täcken ( kedjetäcket och duntäcket) fullt påklädd med 2 tjocka tröjor och två tjocka strumpor innan jag fick upp värmen lite. 
Men nu skall jag gå och lägga mig igen, för jag är dödstrött.  Men inte utan zolpidem.

God natt!



 
 
Polär Marielle

Polär Marielle

21 mars 2014 08:44

Vilket fint inlägg.Hoppfullt Många kramar!

http://polaritym.wordpress.se

 
Åsa

Åsa

22 mars 2014 20:33

Glad, verkligen glad över Ditt positiva blogginlägg.
Jag hoppas Din nya läkare är världsbäst.

http://naltabblovers.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av ME Mamman - 6 oktober 2016 15:25

Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Av ME Mamman - 29 augusti 2016 09:38

Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Av ME Mamman - 6 juli 2016 21:28

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Av ME Mamman - 29 juni 2016 20:39


Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Av ME Mamman - 29 juni 2016 13:27

Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...

Presentation


Jag är en kvinna med ME/cfs, fibromyalgi, adhd och fetma som försöker hitta verktyg att njuta av livet, trots att livet inte alltid är snällt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards