Jag erkänner jag är inte världsbäst på att vara sjuk.  Det finns dem så klarar sådant så mycket bättre än jag. Vissa är rentav nästan födda till att vara sjuka, jag är dock inte en av dem.  Faktum är att jag är så dålig på att vara sjuk att jag nog måste lära mig hur jag ska vara det.

Så jag har skickat efter en bok för att lära mig. "How to be sick" heter den, och är enligt Goodreads en av de bästa böcker som finns att läsa för kroniskt sjuka.

Skickade efter ytterligare en bok när jag beställde.

  Så nu skall jag lära mig att vara sjuk. Halleluja!

Idag har AT:n varit här och jag har provkört med Damon, min nya elscooter.  Det är nästan så man kan tro att det vore en tung motorcykel.  På fredag ska det övningsköras igen.  Nu väntar jag mest på att det ska bli vår och fint väder.  Mitt sista par byxor sprack så nu är jag byxlös.  Så nu måste det bli kjol/klänningsväder.

Igår var jag för första gången på över ett år, ute på en normal promenad med min sambo och hunden. Jag åkte på Damon, och hunden fick vänja sig vid Damon. Inte för att han brydde sig nämnvärt, jag hade nog lika gärna kunnat åka omkring i en grävskopa.  Han är inte den som är rädd av sig.  Efter halva promenaden fick jag ta hunden, och det gick över förväntan bra. Dock har jag sagt till AT;n att jag nog behöver en sådan där brödburk iallafall. En sådan där förvaringsburk till elscootern.  Nu har vi den i garaget och det hade varit helt ok om jag varit i samma skick som när jag lade fram mitt önskemål, men nu är jag rejält mycket sämre än i oktober/november när jag kontaktade AT;n.

Jag framförde också en förfrågan om att ev kunna få en arbetsstol till nedervåningen, framför allt tvättkällaren, där jag har haft alltför många svimmningsepisoder.  Och det lät som att det skulle kunna gå!  Mitt främsta mål är ju att få kunna fungera hemma. Alla hjälpmedel som kan hjälpa mig tar jag tacksamt emot.

Jag började med LDN igen i början på förra veckan och även denna gången fick jag en energiboost,  men igår gick luften ur mig och efter två feberfria dagar, kom febern igen.  Jag har även börjat med MSM och D-ribose igen.  Och även om inte vågar yttra det högt så verkar kraschen inte vara så jättedjup. 
Kanske beror på att jag faktiskt sovit hela 4 nätter också.  Jag fullkomligt älskar mitt kedjetäcke, men hade gärna haft ett tyngre på 12 kg. Får se om jag lyckas lirka till mig ett sådant av AT;n. Egentligen har arbetsterapin bara bestämt sig för att köpa in 6 kg och 8 kg, men det finns ändå upp till 12 kg.  Och jag tror jag vill ha en sådan.  Tillsammans med sömntabletter och kedjetäcket har jag nu sovit 4 nätter i sträck. Minns inte när jag gjorde det sist.  I normala fall brukar sömntabletterna sluta verka efter 1-2 nätters användning.  Jag vågar inte hoppas på att det skall fortsätta så här bra, men är glad för alla nätter jag kan få.