leva-just-nu

Alla inlägg den 13 november 2013

Av ME Mamman - 13 november 2013 13:06

Att ha en kronisk sjukdom är som att ständigt vakna upp och bara har några pluppar i batteriet.

Normala människor vaknar med full-laddat batteri, de gör saker på automatik, och mot eftermiddagen börjar batteriet gå mot hälften...eller mindre.  De laddas snabbt upp igen.  Kanske är det så att ett träningspass ger dem energi, och under natten så laddas batteriet på och de vaknar med ett fullt batteri.


Vissa människor kanske måste låna energi från morgondagen.  Att springa ett marathonlopp, kan ladda ur batteriet, men efter några vilodagar så är batteriet fulladdat igen.

     


När jag vaknar så ligger mitt batteri på runt 25% .  Varning, varning!   Och hur jag än laddar och laddar så kommer jag aldrig upp till mer än max 25%, och då ska det vara något som är väldigt motiverande. 

Man vaknar, borstar tänderna,  sedan får man vila och ladda upp batterierna,  för att sedan orka klä på sig.  När man klätt på sig,  ja då måste man vila igen...kanske till och med sova. 


Genom att ha fått hundvakt så har jag lyckats ladda lite mer energi. Jag slipper gå ut med hunden,...men jag slipper också umgås med en av mina bästa vänner.  Men jag vet att han har det bra så jag bekymrar mig inte om det.


Jag använde den sista energin jag hade för att åka till apoteket och hämta ut Amosyt.  Det enda som hjälper mot yrseln....och apotekjäveln hade det inte hemma.   Tänkte köpa en tidning som tröst....men jag orkar ju inte läsa tidningar heller.


 


När jag kom hem, darriga ben, yr och min energinivå ligger på strax under gul, då säger dottern....

-Mamma det skummar från diskmaskinen.  Utanför!


Stapplar ut i köket och...japp, härligt skumbad på golvet utanför diskmaskinen.  Jag stänger av maskinen men den låter ändå.   Ringer mannen, och är nästan i upplösningstillstånd.. 

-Hur stänger jag av maskinjäveln?!   Jag trodde man var tvungen att dra ut maskinen för att komma åt kontakten, tack och lov var det inte så illa.  Det räckte med att jag tömde skåpet under diskho, och drog ut kontakten.  Då tystnade maskinen.

Dottern gör mig uppmärksam på det jag redan visste......det var vått inne i skåoet. 

Batteriet ligger nu inte bara på rött utan det är kapitalt urladdat. 


Jag har små kramper här och var, det rycker i  armar, det krampar i magen, jag är SÅ yr, och tog mig nätt och jämt till sängen.  Ni vet när ni inte laddar era mobiler i tid så stängs de av, och det tar längre och längre tid att ladda. 


Jag är urladdad.  Jag kan inte gå.  Jag kan knappt andas, utan koncentrerar mig på yogaandning, som kan ge mig en extra plupp, för att tex gå på toaletten eller hämta medicin. 

 


Jag har vaknat urladdad i flera dagar nu.  Inte en enda grön plupp har jag haft....sedan i lördags när jag satte upp julgardiner   


Jag är glad att Akiro, min hundälskling är hos sin hundvakt.  Det känns så bra med henne och Akiro älskar henne. Han älskar förvisso alla, men det känns bra att han är med henne. 

Nu ska jag ladda mina batterier....genom att sova.  Att man kan vara så här utmattad utan att vara döende....det hade jag aldrig kunnat tro om jag inte upplevt det själv. 


Och om någon känner att ni har alldeles för mycket pengar och vill skänka till välgörenhet,  för jag gissar att julen lär försvinna.....ge en kommentar.  

God natt......eller nåt.  Det här batteriet är nu dött.  Håll tummarna för att min energinivå går att fixa och att jag får uppleva några gröna pluppar.....


 
  


Presentation


Jag är en kvinna med ME/cfs, fibromyalgi, adhd och fetma som försöker hitta verktyg att njuta av livet, trots att livet inte alltid är snällt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards