I mitt förra liv var jag lärare.  Speciallärare.  Gjorde åtgärdsplaner.  Vart ska vi, och hur ska vi nå dit. 

Just nu är det inte bara ME jag tampas med utan en depression orsakat av ME och höstmörkret. Jag  ska vara ärlig och säga att jag vill inte ta mer piller.  Jag vill inte ta antidepressiva.   Så vad kan jag göra istället?

Faktum är att jag har en bok som heter "Bli fri från depression med kost motion och sömn".  

Grundstenarna är kosten, motionen och sömnen.  Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har läst den från pärm till pärm.

Så vad kan jag ändra på?   Kosten. 

 Jag äter faktiskt....nästan ingenting.   Jag tillägnar mig åt någon slags 23:1 fasta.  Äter när mannen kommer hem och mer eller mindre serverar maten framför mig.   Jag är inte hungrig.  Inget är gott.  Inget smakar.   För mig är det lite av en fördel för...jag går ner i vikt.  Det är vad jag önskat hela tiden.   Tydligen räcker det med att leva på lite fil  eller en halv middag och då minska i vikt.   Inte har jag ont heller.  Enligt boken så är det viktigt med regelbundna matvanor....hur lätt är nu det när man inte är hungrig, och inte vill gå upp i vikt.

Men åtgärd nummer ett är att se över kosten.  Även om det kommer innebära att jag kommer äta helt andra saker än vad resten av familjen gör.  Jag har även slarvat med vitaminerna på sistone.  Jag har inte tagit D-vitamin eller B-vitaminerna.

Så åtgärdsplan nummer 1 är att lägga i rätt vitaminer och mediciner i dosetten och faktiskt ta dem. 

Men jag kan inte äta frukost.  Jag känner inte av något som ens liknar hunger förrän rund 16-tiden på eftermiddagen.   Så jag får väl sätta mig och koka en jävla massa ägg som jag kan ta när jag inte orkar göra något. 

Åtgärd nummer 2 i den här boken är....tralalalala.......motion.  Som om jag inte visste att världens bästa antidepressiva piller är en långpromenad med hunden.   Men just denna människan blir sjuk av sådana saker.  Motion går bort.  Tyvärr, för jag vill väldigt gärna motionera.....vilket i sig torde bevisa att jag inte har någon klinisk depression eftersom jag faktiskt vill saker....jag är bara för sjuk för att göra dem.....elller för fattig.

Åtgärd nummer 3 Sömn

ME är ju mer eller mindre synonymt med sömnstörningar.   Jag har perioder då jag sover 16-18 timmar om dygnet ( vilket är nu)  och jag har perioder då jag inte sover...alls.  

Regeln mot depression är ritualer och regelbundenhet.  Klockan ringer 7.30, och då ska man gå upp och man har olika ritualer för sig som att skicka barnen till skolan, och gå ut med hunden,  komma hem och äta frukost, städa bla,bla...gärna vara social och helst inte tappa kontakten med arbetslivet.

Hm....Hur rimmar det här med ME eller fibro för den delen?

Men någonstans skall man börja och första åtgärden på mitt åtgärdsprogram mot depressionen är att ta kontroll över kosten.  VIlket innebär att jag måste läsa.....och jag är i lite för dåligt skick att läsa tråkig kostlitteratur.  Och ännu sämre skick att faktiskt ställa mig och göra något.  Måste vänta in en bra dag.  När den kommer. 

Finns det någon därute som faktiskt vet något som funkar mot depp, som inte innefattar motion så får ni gärna hojta. 
 I normala fall hade jag ställt mig på crosstrainern, eller kört ett yogapass.   Nu går inte det. 

Men jag ska nog ta och läsa den där boken iallafall , även om jag får hoppa över motionsdelen.

 

Åsa Åsele/Lappland

9 november 2013 19:14

Hej, jag hittade hit då jag googlade me/cfs... jag fick min diagnos "för 100 år sedan" och minns knappt hur det var att leva frisk,
Jag har bättre och sämre dagar,
ifall jag håller mig till mitt schema och inte gör något utöver detta fungerar jag hjälpligt och kan ta hand om min 7åriga dotter,
Något som är livsviktigt för mig är B12 vitamin,
utan så ramlar jag ner i ett svart hål och behöver sova 20timmar/dygnet,
Jag inbillar mig att rutiner & motivation är viktigt,
Att äta tillhör inte min favorit aktivitiet, kanske är dålig matlust symtom på vår diagnos?

http://naltabblovers.blogspot.se

 

Anna

13 november 2013 02:22

Nu har jag inte ms men något jag uppleveer är viktigt är såklart dvitsmin, gärna hög dos 5000IE /dag (inte farligt går knappt att överdosera) och dagsljus, även om de är jobbigt att gå kanske de kan vara värt att bara gå ut att andas. Sen nöjen och humor, kolla på glada bilder, se något roligt, prata med någon trevlig person i telefon om man inte kan ta sig ut, allt för att försöka hitta en anledning att le och skratta.

Rutiner tror jag inte är det viktigaste faktiskt, ibland funkar der helt enkelt inte utan blir istället bara ett krav.

 

Laila

13 november 2013 16:20

Hej!
Om du inte vill ta antidep. kan du prova ett kosttillskott som heter 5-htp som går att få tag i på vissa hälsokostaffärer. Det höjer naturligt dina seretoninnivåer och ska göra en mindre nedstämd. Jag har också ME och tar detta ibland. Kan väl inte säga att jag blir direkt glad men jag får lättare att slappna av i musklerna och det blir lugnare i hjärnan. Värt att prova i alla fall. Jag är som du och vill inget hellre än att sticka ut på långpromenader.....suck. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...