leva-just-nu

Alla inlägg den 8 november 2013

Av ME Mamman - 8 november 2013 15:08

I mitt förra liv var jag lärare.  Speciallärare.  Gjorde åtgärdsplaner.  Vart ska vi, och hur ska vi nå dit. 

Just nu är det inte bara ME jag tampas med utan en depression orsakat av ME och höstmörkret. Jag  ska vara ärlig och säga att jag vill inte ta mer piller.  Jag vill inte ta antidepressiva.   Så vad kan jag göra istället?


Faktum är att jag har en bok som heter "Bli fri från depression med kost motion och sömn".  

Grundstenarna är kosten, motionen och sömnen.  Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har läst den från pärm till pärm.


Så vad kan jag ändra på?   Kosten. 


 Jag äter faktiskt....nästan ingenting.   Jag tillägnar mig åt någon slags 23:1 fasta.  Äter när mannen kommer hem och mer eller mindre serverar maten framför mig.   Jag är inte hungrig.  Inget är gott.  Inget smakar.   För mig är det lite av en fördel för...jag går ner i vikt.  Det är vad jag önskat hela tiden.   Tydligen räcker det med att leva på lite fil  eller en halv middag och då minska i vikt.   Inte har jag ont heller.  Enligt boken så är det viktigt med regelbundna matvanor....hur lätt är nu det när man inte är hungrig, och inte vill gå upp i vikt.


Men åtgärd nummer ett är att se över kosten.  Även om det kommer innebära att jag kommer äta helt andra saker än vad resten av familjen gör.  Jag har även slarvat med vitaminerna på sistone.  Jag har inte tagit D-vitamin eller B-vitaminerna.

Så åtgärdsplan nummer 1 är att lägga i rätt vitaminer och mediciner i dosetten och faktiskt ta dem. 


Men jag kan inte äta frukost.  Jag känner inte av något som ens liknar hunger förrän rund 16-tiden på eftermiddagen.   Så jag får väl sätta mig och koka en jävla massa ägg som jag kan ta när jag inte orkar göra något. 


Åtgärd nummer 2 i den här boken är....tralalalala.......motion.  Som om jag inte visste att världens bästa antidepressiva piller är en långpromenad med hunden.   Men just denna människan blir sjuk av sådana saker.  Motion går bort.  Tyvärr, för jag vill väldigt gärna motionera.....vilket i sig torde bevisa att jag inte har någon klinisk depression eftersom jag faktiskt vill saker....jag är bara för sjuk för att göra dem.....elller för fattig.


Åtgärd nummer 3 Sömn

ME är ju mer eller mindre synonymt med sömnstörningar.   Jag har perioder då jag sover 16-18 timmar om dygnet ( vilket är nu)  och jag har perioder då jag inte sover...alls.  

Regeln mot depression är ritualer och regelbundenhet.  Klockan ringer 7.30, och då ska man gå upp och man har olika ritualer för sig som att skicka barnen till skolan, och gå ut med hunden,  komma hem och äta frukost, städa bla,bla...gärna vara social och helst inte tappa kontakten med arbetslivet.


Hm....Hur rimmar det här med ME eller fibro för den delen?


Men någonstans skall man börja och första åtgärden på mitt åtgärdsprogram mot depressionen är att ta kontroll över kosten.  VIlket innebär att jag måste läsa.....och jag är i lite för dåligt skick att läsa tråkig kostlitteratur.  Och ännu sämre skick att faktiskt ställa mig och göra något.  Måste vänta in en bra dag.  När den kommer. 

Finns det någon därute som faktiskt vet något som funkar mot depp, som inte innefattar motion så får ni gärna hojta. 
 I normala fall hade jag ställt mig på crosstrainern, eller kört ett yogapass.   Nu går inte det. 



Men jag ska nog ta och läsa den där boken iallafall , även om jag får hoppa över motionsdelen.






Av ME Mamman - 8 november 2013 08:03

Man tycker att nu när smärtan gett med sig, att jag borde vara glad.  Det är underbart att vakna på morgonen och inte ha denna jävla smärta.  Smärtstillande som jag tog nästan dagligen tar jag någon gång i veckan.  Som igår när jag råkade smälla i huvudet i skåpskanten.  Det gjorde ont.

Men jag har nog aldrig behållt en citodonask så länge som jag gjort nu.


Problemet stavas DEPRESSION.  Man skulle ju  kunna tycka att enbart mina bokstavskombinationer vore nog.  ADHD, Fiibro, ME/Cfs och SAD.  Seasonal affektion disorder.  Allergisk mot mörker och vinter med andra ord. 


Det har hänt saker som i normala fall skulle få mig att hoppa av glädje.

Igår var en tjej här som träffade Akiro,  hon ska låna honom om dagarna, han kommer få stimulans, motion och aktivitet. Det kan inte bli bättre och jag hoppas att det funkar även i längden. 

Även att slippa smärtan oberoende vad det beror på så borde det ge mig glädje.  Men allt är bara tomt inom mig.  


Antideppressiva......jag tror jag har provat 90% av alla antidepp piller.  Det som fungerade bäst var venlafaxin, det var stämningshöjande, men gjorde mig till en robort.  Känsloslös.....vem vill leva så?  Då känner jag mig helllre tom.  


Nu när jag inte viker mig dubbel av märta på morgoen så tar jag ut huden på en kort runda där han hinner kissa och skita.  Sedan går jag hem och lägger mig igen.  Inte för att jag nödvändigtvis är JÄTTETRÖTT, men för att jag inte har så mycet styrsel i benen.  Men jag har faktiskt hunnit hänga uoo en maskin tvätt också.

 

Nu blir det inte så mycket kvar idag.  Vila. Mediyoga och försöka bygga uoo ett energifält.


Är de någon som har förslag på lyckopiller som inte innebär antidepp, ekonomiska utsvävningar och motion,,  so please tell me!!!    Jag skall försöka klara av den här prioden som brukar ebba ut någonstans vid mars.   För jag vill gärna bli glad iden.  I den mån min situation medger.

Presentation


Jag är en kvinna med ME/cfs, fibromyalgi, adhd och fetma som försöker hitta verktyg att njuta av livet, trots att livet inte alltid är snällt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards