Jag gjorde ett nybesök hos sjukgymnasten som tillhör min vårdcentral idag. 

Jag blev förvånad då hon var ME-kunnig.  Jag kom dit i förhoppningen om att hitta någon form av träning som, om inte bygga upp, men åtminstone upprätthålla den lilla mängd muskler jag har. 

Hon menade att om jag bara hade haft fibro så hade hon rekommenderat träning, långpromenader och styrka för smärthanteringen, men nu har jag ME.

Jag fick frågan om hunden, och jag talade om att hunden är mitt prio ett.  Mina 300-400 meter med honom är det som gör att jag kommer upp ur sängen alls.  Hon verkade tycka att den motionen var mer än väl nog.  I alla andra fall är rörelse bra, utom just vid ME.  Eller om man kan röra sig och aktivera sig utan att bli sjuk så ska man ju göra det.  Men jag verkar inte kunna göra speciellt mycket utan att bli försämrad.

Dessutom var hon  inne på att jag borde utredas för epilepsi!! Hon tyckte mina svimningar lät mer som frånvaroanfall, än regelrätta svimningar. Mina episoder av dubbel och trippelseende tyckte hon definitivt inte om. Kardiologen, förra året, hade också teorin om att det kanske kunde vara någon form av ep, men att neurologen borde kunna det bättre än han.

Så jag får be neuro utesluta ep när jag kommer dit nästa vecka.

Det visade sig att jag är ordentligt överörlig också. Trots att jag upplever mig som väldigt stel. Så hon rekommenderade inte att jag gjorde det enda som vid korta tillfällen kan göra. Yoga. 

Suck och dubbelsuck.  Ligga och spänna magen i några sekunder verkar vara vad jag kan/bör göra i nuläget.  Så jag får väl öva mig ännu mer på mindfullness.  Jag har ju slutat med alla mediciner utan de just smärtstillande, men frågan är om det var någon bra idé.   När jag slutade med Mirtazapin så blev fibrovärken värre, för att inte tala om sömnen.  Inte har jag lyckats gå ner i vikt heller.  Och nu har höstdeppen tillträtt också.  Som om det inte vore nog med allt det andra.

I våras lånade jag boken "Hantera smärta med mindfullness".  Jag fick många bra verktyg där, men jag läste aldrig ut den.  Det var liksom ingen sträckläsningsbok, men nu funderar jag på att köpa den, för att kunna återkomma till övningarna, och komma längre i mitt "nu-tillstånd".

Att vara här och nu, och inte älta då och sen.  Det krävs övning.  Mycket övning.....och kanske lite medicin på det ;-)

 

anja

26 september 2013 01:49

Så skönt att bli motbevisad om sjukgymnaster!

Anders Osterbergc sa, apropå mirtazapin, att det bästa man kan göra för sin me är att sova så bra man kan och så mycket man behöver. Det är vad jag själv kommit fram till efter alla år. Jag tar mianserin, en gammal variant av mirtazapin, och har gått upp av den. Men utan sömn blir allt annat så hysteriskt dåligt att det för mig är tortyr att låta bli mianserin mfl. Säger inte att det är rätt eller fel för dig, men sova är görviktigt. Så fort jag blivit av med gallan ska jag gå över till lchf igen. Och förresten har min viktuppgång avstannat nu.

http://ueberserioest.blogspot.se

 

sara

26 september 2013 07:35

Fy farao vad du har det tufft nu, men vilken bra sjukgymnast och vad bra med raka besked, inte en massa å ena sidan och å andra ...

Dy får i alla fall veckans skruttwomanpris!

http://www.medanlivetpagar.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror aldrig jag haft problem med verkligheten.  Det har varit fantasi, eller verkliget.  Sant eller osant.    Men på senare tid jag har misstänkt att jag inte har sån koll på verkligheten som jag har.   Eller kontroll på verkligheten.  Men det bö...

Jag har många år haft adhd. För mig har det inneburit att jag påbörjat en mängd projekt.  Jag har en rastlöshet som är svår att beskriva.  Jag har alltid en kroppsdel i rörelse.  En viftande tå,  ett vickande finger, eller en viftande fot.  Jag är al...

Verktyg låter kanske som en knepig rubrik, men jag tänkte berätta lite om hur jag hanterar smärta och ångest. Alltså dela med mig av lite verktyg.   Värk och smärta har varit en del av mitt liv sedan jag var 12 år.  Det var då jag började få ...

Psykisk ohälsa läser man mycket om nuförtiden.  Det är idag lättare att lida av psykisk ohälsa än för 20-30 år sedan.  Lättare är det ju inte, men mer accepterat.  Åtminstone är det vad jag vill tro.    Jag har ME,  det är en autoimmun neurol...

Det är ett ganska allmänt tankesätt att om man sover dåligt så tar man igen den sömnen.  Det är alltså ingen fara att missa en natts sömn eller två.  Det tar man igen.....sägs det.    Och det finns många råd när man inte kan sova.  Det jag hört ...