Jag gjorde ett nybesök hos sjukgymnasten som tillhör min vårdcentral idag. 

Jag blev förvånad då hon var ME-kunnig.  Jag kom dit i förhoppningen om att hitta någon form av träning som, om inte bygga upp, men åtminstone upprätthålla den lilla mängd muskler jag har. 

Hon menade att om jag bara hade haft fibro så hade hon rekommenderat träning, långpromenader och styrka för smärthanteringen, men nu har jag ME.

Jag fick frågan om hunden, och jag talade om att hunden är mitt prio ett.  Mina 300-400 meter med honom är det som gör att jag kommer upp ur sängen alls.  Hon verkade tycka att den motionen var mer än väl nog.  I alla andra fall är rörelse bra, utom just vid ME.  Eller om man kan röra sig och aktivera sig utan att bli sjuk så ska man ju göra det.  Men jag verkar inte kunna göra speciellt mycket utan att bli försämrad.

Dessutom var hon  inne på att jag borde utredas för epilepsi!! Hon tyckte mina svimningar lät mer som frånvaroanfall, än regelrätta svimningar. Mina episoder av dubbel och trippelseende tyckte hon definitivt inte om. Kardiologen, förra året, hade också teorin om att det kanske kunde vara någon form av ep, men att neurologen borde kunna det bättre än han.

Så jag får be neuro utesluta ep när jag kommer dit nästa vecka.

Det visade sig att jag är ordentligt överörlig också. Trots att jag upplever mig som väldigt stel. Så hon rekommenderade inte att jag gjorde det enda som vid korta tillfällen kan göra. Yoga. 

Suck och dubbelsuck.  Ligga och spänna magen i några sekunder verkar vara vad jag kan/bör göra i nuläget.  Så jag får väl öva mig ännu mer på mindfullness.  Jag har ju slutat med alla mediciner utan de just smärtstillande, men frågan är om det var någon bra idé.   När jag slutade med Mirtazapin så blev fibrovärken värre, för att inte tala om sömnen.  Inte har jag lyckats gå ner i vikt heller.  Och nu har höstdeppen tillträtt också.  Som om det inte vore nog med allt det andra.

I våras lånade jag boken "Hantera smärta med mindfullness".  Jag fick många bra verktyg där, men jag läste aldrig ut den.  Det var liksom ingen sträckläsningsbok, men nu funderar jag på att köpa den, för att kunna återkomma till övningarna, och komma längre i mitt "nu-tillstånd".

Att vara här och nu, och inte älta då och sen.  Det krävs övning.  Mycket övning.....och kanske lite medicin på det ;-)